Musik har en enastående förmåga att påverka oss – den kan lugna, inspirera och till och med läka. Musikterapi är ett växande område inom vården som använder sig av musikens unika egenskaper för att främja hälsa och välbefinnande. Det handlar inte enbart om en behaglig upplevelse, utan om en evidensbaserad metod.
Musikterapi – en introduktion
Vad innebär musikterapi?
Inom musikterapin används musik för att uppnå specifika, individuella mål. Dessa kan vara att förbättra kommunikation, kognition, motorik eller socialt samspel. Musikterapi tillämpas bland annat inom specialpedagogik, rehabilitering och sjukvård. Det är en aktiv process där musikens olika delar – rytm, melodi, harmoni och text – används på ett medvetet och målinriktat sätt. Musik överbryggar dessutom språkliga och kulturella skillnader. Genom aktivt musicerande, improvisation, sång eller lyssnande ges individer möjlighet att bearbeta känslor, utveckla sin kommunikativa förmåga samt stärka både kognitiva och motoriska funktioner.
Forskning och evidens
Musikterapins positiva effekter stöds av alltmer forskning. Studier visar att musikterapi kan minska stress och ångest, lindra smärta, förbättra sömnkvaliteten och bidra till en bättre psykisk hälsa. Inom rehabilitering kan musikterapi exempelvis stödja återhämtning efter stroke eller traumatisk hjärnskada. Organisationer som British Association for Music Therapy (BAMT) arbetar aktivt med att främja forskning och sprida kunskap om musikterapins effekter.
Musikterapeutens roll
En utbildad musikterapeut har specialistkunskaper inom både musik och hälsa. Terapeuten skapar en trygg och stödjande miljö där klienten ges möjlighet att utforska sig själv och sina resurser genom musiken. På Astrid Lindgrens barnsjukhus, till exempel, används musikterapi för att underlätta kommunikation, främja social interaktion och öka välbefinnandet hos barn.
Musikens inverkan på hjärnan och kroppen
Musik aktiverar hjärnans belöningssystem, vilket leder till frisättning av signalsubstanser, som dopamin. Detta bidrar till att minska stress, lindra smärta och skapa en känsla av välbehag. Musik har också visat sig stärka immunförsvaret genom att öka nivåerna av viktiga signalsubstanser och immunceller. Detta sker bland annat genom att musik minskar produktionen av stresshormonet kortisol, vilket i sin tur har en positiv inverkan på immunförsvaret. Rytmiska aktiviteter, som att dansa eller klappa takten till musik, ökar dessutom halten av oxytocin i kroppen – ett hormon som är centralt för socialt samspel och relationsskapande.
Musikterapi vid olika tillstånd
Musikterapi har visat sig vara en effektiv metod vid behandling av smärta och ångest. En studie publicerad i *Integrative Cancer Therapies* visade på minskad smärta och ångest hos patienter med cancer och sicklecellanemi som fick musikterapi. Även inom demensvården kan musik spela en viktig roll genom att väcka minnen, skapa lugn och underlätta kommunikation. För personer som drabbats av stroke kan musikterapi bidra till att förbättra motoriken. Studier har också visat att musikterapi kan förbättra sociala färdigheter hos barn med autism. Vetenskapsradion har rapporterat om musikterapins positiva effekter och dess användning inom vården, bland annat genom att följa en musikterapeut i dennes arbete med strokepatienter.
Musik i vård, omsorg och samhälle
Musik i Syds “Utvecklingscentrum – Musik i Vård • Omsorg • Hälsa” är ett konkret exempel på hur musik kan integreras i vård och omsorg. Genom forskning, kompetensutveckling och digitala lösningar arbetar de för att stärka musikens roll som en hälsofrämjande resurs. Musikens tillämpningsområden sträcker sig dock bortom den traditionella vården. Även inom andra yrkesgrupper, som bland annat pedagoger, kan musik användas som ett verktyg. I skolan kan pedagoger använda musik för att skapa en lugnare och mer stimulerande inlärningsmiljö, eller för att främja elevers sociala och emotionella utveckling genom körsång eller andra musikaliska aktiviteter.
Musik och existentiell hälsa
Musik har en unik förmåga att engagera och skapa delaktighet, vilket i sin tur främjar det som kallas existentiell hälsa. Musik kan stärka vår motståndskraft, ge nya perspektiv på tillvaron och fungera som ett språk som når bortom orden. Betaniastiftelsen belyser hur musik kan integreras i demensvården för att skapa meningsfullhet och ökat välbefinnande.
Musik för välbefinnande i vardagen
Forskning och praktisk erfarenhet visar tydligt på musikens positiva inverkan på vår hälsa. Studier vid Örebro universitet har visat hur musik kan främja välbefinnandet hos äldre män. Vid Skånes universitetssjukhus används musikterapi för att minska stress och oro hos för tidigt födda barn. Region Stockholm är en av de regioner som stödjer musikinsatser i vården, och stiftelsen MusikBojen verkar för att göra musikterapi tillgänglig för barn och unga. Musik är en kraftfull resurs för både läkning och ökad livskvalitet. Genom att lyssna på musik som du tycker om och som ger dig energi, sjunga med i dina favoritlåtar, spela ett instrument, använda lugn musik för avslappning, eller dansa, kan du själv påverka ditt välmående. Det finns många positiva hälsoeffekter av att integrera musik i vardagen.
Framtiden för musikterapi
Musikterapi är ett område i ständig utveckling, med en växande evidensbas och allt fler tillämpningsområden. Forskningen fortsätter att utforska musikens potential, och i framtiden kommer vi sannolikt att se ännu fler exempel på hur musik kan användas för att främja hälsa, välbefinnande och livskvalitet i olika delar av samhället.
